Sött som i gulligt, sött som i socker blev gårdagens tema. Efter en intensiv helg med bakande, provsmakningar och letande efter nya recept var det igår dags för Lötsjögårdens ”sju sorters kakor”-fest. Jag måste erkänna redan nu att vi inte lyckades. Alltså med att hålla kakantalet nere på endast sju sorter.
När jag gjorde ett försök att räkna antalet kaksorter kom jag upp i tolv men just som jag slutat räkna kom enhetschefen Pia in med ytterligare en sort. Jag gav upp för när den ena sorten var slut kom nästa in och så fortsatte det. Tror dessutom att mitt samvete mår bättre av att inte veta hur många kakor jag provsmakade. För problemet med små kakor är ju att man vill smaka alla sorter men orkar inte, för även om det är en småkaka så är den för stor.
När jag var och handlade för en vecka sedan fick jag en ljus idé, som jag inte kan ta åt mig äran för, äran får Delicato. När jag gick och suktade över punchrullarna såg jag att Delicato hade gjort ett sortiment med de populäraste kakorna i miniformat. Underbart gulliga! Jag drabbades av ett enormt ha-begär, dessa måste vi ha! Och därför hamnade de på kakfatet. De gick åt som smör i solsken. Vi försökte göra samma sak med resten av kakorna, baka små små drömmar, minibullar och winerlängder. Varför blir allt sötare när det är smått? Små stugor är sötare än stora flådiga villor, små husvagnar är gulligare än stora lyxiga varianter och en lite kaka är gulligare än en stor. Märkligt? Möjligen, men jag bara accepterar och njuter av ytterligare en chokladboll i miniformat!


Senaste kommentarer